Fröken Rüll blev fru Ödmansson i flygande fläng. Det var nästan så att hon missade sitt eget bröllop eftersom hon i vanlig ordning var en fullfjädrad tidsoptimist. Morgonen började med ett snabbt bad, förberedande av frukost med inhandling av färska bullar på bageriet runt hörnet, väckninga av herrn, uppsläpning av herrn bort till bordet för nu skulle det minsann och dar' ätas en trevlig frukost tillsammans, telefonsamtal från mamma om att de alldeles strax ska köra hemifrån, nervöst sammanbrott för att klockan har sprungit iväg, ett frenetiskt fixande, nytt telefonsamtal från mamma om att de är sena, ännu större nervöst sammnanbrott och herrn fick lov att krama och trösta lite, familj dyker sedermera upp och allt blir ett enda virrvarr av klänningar som provas ur min garderob och syster som inte kan bestämma sig och mamma som är gullig och har köpt fina blommor och presenter och champagne, pappa och herrn springer i förväg till rådhuset men fastnar i guldsmedsaffären där herrn skulle välja ut ett par ringar som vi ska låna till vigseln (eftersom hans ring fortfarande saknar en diamant och har fastnat i verkstaden), gatlopp springs i högklackat av flickorna Rüll med ett litet avbrott för besök i guldsmedsaffären där ett par ringar pekas ut och sedan fortsätter språngmarschen över Stortorget och in i rådhuset. Ni som inte var i Skåne och utomhus i lördags skall veta att det var gassande solsken och högsommarvärme... Nåja, herrn anlände en halv minut efter undertecknad och vi fick till och med några minuter att hämta oss. Vigselakten var överraskande rörande och det blev det både en och en annan krokodiltår för min del. Trots att det bara skulle vara familjen som närvarade så överraskade Amanda och Ludvig med en spontanuppvaktning med en fin bukett utanför. Jag fick både ris och blomsterknoppar lite varstans.. Mycket kramar och glädje. Följet fortsatte till Lundia där en mycket god och mycket lång bröllopslunch intogs tillsammans med Eriks gamla studentdompa från -92. Efter en kort vila fortsatte festligheterna med mera champagne samt jordgubbar hemma hos oss för att följas av en gigantisk middag på Godset. Behöver jag nämna att vi rullade därifrån vid tolvrycket? Allt som allt var den en fantastisk dag och jag är glad att vi var omgivna av de vi älskar (lillebror du var saknad, tur att du ska vara med på bröllopet i Ungern i alla fall) och det gjorde det till en minnesvärd dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar